I Helsingfors och Tammerfors arbetar finska ABF med kamratstödjande grupper. De ger nyanlända möjlighet att lära sig finska, söka jobb eller att söka till en yrkesutbildning. Verksamheten genomförs tillsammans med vuxenutbildningscenter och universitet.
Työväen Sivistysliittoo, TSL/Workers Educational Association, WEA
Helsingfors och Tammerfors, Finland
Syfte med metoden
Syftet är att intensifiera jobbsökande, stärka deltagarnas finskakunskaper och kunskaper om det finländska arbetslivet. Projektet syftar även till att ge deltagaren möjlighet att se sina färdigheter och ambitioner och att uppmuntra dem att söka arbete eller söka till en yrkesutbildning
Bakgrund
Enligt finländsk statistik är graden av sysselsättning för invandrade kvinnor endast fyrtio procent. Av kvinnor med finländsk härkomst är den sjuttio procent. Arbetsförmedlingen i Finland arbetar för närvarande under hårt tryck. En arbetsförmedlare ska stötta över fyrahundra kunder. Det innebär att arbetsförmedlaren har väldigt lite tid för att intervjua de arbetssökande för att få information om deras färdigheter och ambitioner.
Bristen på individuell vägledning drabbar framför allt lågutbildade personer med invandrarbakgrund – och bland dem särskilt kvinnor. ”Catch up with work” har fokus på att stötta långtidsarbetslösa invandrare som behöver extra stöd på sin väg mot sysselsättning. De stödgrupper som satts samman i projektet hjälper dem att bedöma sina färdigheter, få mer information om det finländska arbetslivet, jobbsökande och att hitta en anställning eller vidareutbildning.
Målgruppen är långtidsarbetslösa invandrare som bor i Tammerfors och Helsingforsområdet och som varit i Finland i mer än tre år. Aktiviteterna vänder sig framför allt till kvinnor, eftersom arbetslösheten är högre bland kvinnor och de har ett större behov av stöd för att hitta sin väg in i arbetslivet, men män är också välkomna.
Beskrivning av metoden
Grupperna är kamratgrupper, där deltagarna får både information och kamratstöd från handledarna och från varandra. En grupp där man möts som jämlikar och lär sig tillsammans. Alla deltagare intervjuas i förväg så att man i projektet får information om varje deltagares behov och situation. Handledarna skräddarsyr innehållet i gruppverksamheten utifrån deltagarnas behov. Deltagarna har också möjlighet att få en personlig mentor för individuell rådgivning.
Grupphandledare, med invandrarbakgrund, blir utbildade för att leda kamratgrupper. Fokus för grupperna är arbetslivet. Grupphandledarna får en open badge efter utbildningen, och ytterligare en när de har praktisk erfarenhet av att leda en kamratgrupp. Att få en open badge gör grupphandledarnas färdigheter synliga. Det stärker dem att se sig själva som kunniga på det finländska arbetslivet, arbetskulturen och arbetssökande i grupperna.
En grupp träffas åtta gånger, alltid på samma plats. Ibland gästar experter grupperna, till exempel när det gäller självstudier av finska språket eller kontakt med arbetsgivare.
I grupperna lär sig deltagarna om:
- det finländska arbetslivet
- kulturen på arbetsplatser
- hur man söker jobb
- hur en anställningsintervju går till
- rättigheter och skyldigheter som arbetstagare
- vad fackföreningar gör
- hur man studerar finska på egen hand
- hur man lär sig yrkesspecifika ord och uttryck.
Deltagarna fyller i utvärderingsformulär vid första och sista träffen. I formulären reflekterar de över vad de redan har för kunskaper och vad gruppen har för behov för att komma vidare. Handledaren för kamratgruppen skriver en logg om varje gruppmöte med information om inlärningsprocessen, resultaten och deltagarnas behov. Uppgifterna används vid planeringen av mötesinnehåll och teman.
De pedagogiska metoderna i kamratgrupperna syftar till att stärka och aktivera deltagarna. Deltagarna har möjlighet att rösta på de teman de vill ta upp i gruppen. Målet är att skapa en jämlik miljö där gruppledare och deltagare är lika mycket värda och där varje deltagare kan lära sig något värdefullt av de andra.
Studiematerial
Studiematerialet som används i grupperna har skräddarsytts för att passa grupperna. Materialen kommer, tillsammans med en guidebok för ”Catch up with work”, att publiceras i januari 2020.
Resultat
Deltagarnas läranderesultat har värderats utifrån fem frågor i ett inledande och ett avslutande utvärderingsformulär, som deltagarna fyller i.
Frågorna besvarades enligt skalan 1-5, där 1 = mycket dålig och 5 = mycket bra.
- Hur väl tror du att du kan söka jobb?
- Hur väl tror du att du kan skriva en jobbansökan på finska?
- Hur väl tror du att du kan delta i en anställningsintervju på finska?
- Hur väl tror du att du är medveten om olika yrken och arbetsuppgifter i Finland?
- Hur väl förstår du rättigheterna i det finländska arbetslivet?
Baserat på återkoppling från deltagarna vill man lära sig:
- om det finländska arbetslivet
- om det finländska utbildningssystemet
- hur man hittar jobb (särskilt on-line)
- om fackföreningar
- ordförråd för arbetslivet
- hur man interagerar i arbetslivet
- arbetskultur, vad som är lämpligt att diskutera
- finska språket
- hur man gör en anställningsintervju.
I den kommande rapporten om ”Catch up with work” presenteras resultatet från den enkät som genomförts med deltagarna. Där kommer man att kunna se hur många av deltagarna som fått anställning eller kommit in på en utbildning och vilken betydelse det har haft att de deltog i en kamratgrupp. En del deltagare har exempelvis insett att de behöver stärka sina finskakunskaper innan de kan ta nästa steg mot arbetslivet.
Samarbeten
Projektets huvudkoordinator är TSL. De samarbetar med Silta-Valmennus Association, Tampereen aikuiskoulutuskeskus TAKK (Tammerfors vuxenutbildningscentrum), Helsingin aikuisopisto (Institutet för vuxenutbildning i Helsingfors) och Tammerfors universitet.
Resurser och finansiering
Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF) och har även finansiering från JHL, fackförbundet för offentlig- och välfärdssektor.
Erfarenheter
Det har varit mycket nyttigt att lära känna målgruppens behov för att kunna ta steget in i det finländska arbetslivet, de särskilda krav som finns och viljan som deltagarna har att utvecklas.
De personer som deltagit en kort period i en utbildning, som har begränsade språkkunskaper och som levt tätt med bara sina familjer, har av många skäl en mycket lång väg att gå innan de kan få en sysselsättning. Ändå har man funnit att de genom kamratgrupperna kan få information om sina rättigheter och möjligheter, så att de kan närma sig arbetslivet. Gruppdeltagarna och handledarna gav dem idéer och egenmakt – som är några av de viktigaste byggstenarna i denna process.
Länkar
https://www.emetransnational.net/emeproject/partners/tyovaen-sivistysliitto-tsl-worker-s/
https://emetransnational.blogspot.com/2019/08/peer-support-method-helps-immigrants-to_23.html
https://openbadgefactory.com/ https://www.youtube.com/watch?v=pB_2cR02fj4&t=31s
Kontakt
Om du har frågor om metoden, kontakta TSL.