Kategori: metoder

I systugan växer deltagarna både som grupp och som individer. De blir starka kvinnor! Systugan välkomnar utlandsfödda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Kreativitet och gemenskap tillsammans med kompetenshöjande aktiviteter skapar starka kvinnor som tar första steget mot ett arbete.

ABF FyrBoDal

Trollhättan, Sverige

 

Syfte med metoden

Genom att starta systugan ville ABF FyrBoDal skapa en kreativ plattform där man möter varandra i en gemenskap och stärker sina kompetenser i en trygg miljö. För många av kvinnorna är vägen lång till att få ett arbete. Systugan har som mål att vara ett första steg mot arbete för deltagarna.

Bakgrund

I Sverige finns många utlandsfödda kvinnor som befinner sig mycket långt ifrån arbetsmarknaden. De saknar utbildning och arbetserfarenhet som är relevant på den svenska arbetsmarknaden. De har brister i svenska språket och saknar ett socialt sammanhang. Många saknar också kunskap om sina rättigheter.

Utifrån behovet att stärka dessa kvinnor mot studier och arbete startade ABF FyrBoDal en systuga, i samarbete med Arbetsförmedlingen. Deltagarna blir anvisade till aktiviteten som arbetsträning. Det innebär att deltagarna får möjlighet att vara på en arbetsplats där de utvecklar kompetenser som möjliggör att de närmar sig arbetsmarknaden.

Deltagarna har behov av språkträning, att få kunskap om samhället och om sina rättigheter samt den svenska arbetsmarknaden. Att det blev en systuga beror på att många av deltagarna kommer från Somalia, och där är sömnad framför allt en manlig sysselsättning. Systugan blev en ingång till en dialog om jämställdhet.

Beskrivning av metoden

I verksamheten handlar det framför allt om att skapa trygghet och tillit. Varje deltagare ska kunna se sina utvecklingsbehov och möjligheter. ABF FyrBoDal genomför verksamheten på mötesplatsen i Trollhättan. Där träffar deltagarna ABF-medarbetare och har möjlighet att ta del av annan verksamhet som ABF också genomför i lokalerna.

En ledare med kunskap i sömnad och samhälle har utvecklat grupper som bestått av fem till tio kvinnor. Majoriteten av kvinnorna har kommit från Somalia.

Ledaren som har en genuin kunskap i sömnad och design startar med praktiska aktiviteter. Deltagarna får till exempel lära sig hur en symaskin fungerar. Därefter får varje deltagare berätta vad hon vill sy. Under den praktiska introduktionen pratar man om vilka regler som gäller i systugan: tider, vad man gör om man blir sjuk, fika och lunch, med mera. Ledaren får en bild av varje deltagare, samtidigt som deltagarna lär känna varandra. Detta är en viktig del i introduktionen, att se varje deltagares behov, vilja och möjligheter. Genom att varje deltagare synliggörs så skapas engagemang och delaktighet.

I systugan tränar deltagarna svenska varje dag när de pratar och syr. Det blir ett naturligt sätt att träna svenska. Deltagarna hjälper varandra att förstå. Genom de dagliga samtalen får deltagarna kunskap om samhället, arbetsmarknaden och mänskliga rättigheter. Genom att arbeta kreativt tillsammans och ha en vardaglig dialog om mycket av det som deltagarna behöver lära sig så får man till sig kunskap på ett naturligt sätt. Det behövs för att bli en aktiv medborgare och resurs på arbetsmarknaden.

För att stärka gruppen och öka kunskapen om det svenska samhället och kvinnors rättigheter så har ledaren haft ett nära samarbete med Göteborgs universitet. Deltagarna har gjort studiebesök på universitetet. Föreläsare och forskare från universitetet har besökt gruppen i Trollhättan. De har föreläst om kvinnors rättigheter och samtalat med dem om deras syn på kvinnors rättigheter och deras erfarenheter.

Deltagarna har även medverkat vid i olika kulturarrangemang i Trollhättan där de visat upp sin verksamhet.

Resultat

Förutom att deltagarna stärkt sina kunskaper i svenska språket och fått ökad kunskap om samhället, arbetsmarknaden och kvinnors rättigheter, så har i stort sett samtliga deltagare blivit mer drivande. Det som varit slående är kvinnornas ökade självförtroende och självkänsla. Med hjälp av ledaren som stöttat dem i att ta kontakt med myndigheter i olika ärenden, så har flera deltagare även tagit tag i personliga problem och löst dessa.

I verksamheten skapade deltagarna utställningen ”Livstrådar” som visar kläder som de sytt och även texter om dem själva. ”Livstrådar” hade vernissage i Trollhättan och har sedan visats i Åmål och Lysekil. Tanken är att den ska visas i flera kommuner som ingår i ABF FyrBoDals område.

Den sammanhållning och positiva känsla som skapades i en av de första grupperna inom systugan gjorde att dessa kvinnor benämnde sig själva som ”Starka kvinnor”. Kvinnorna ville skapa bättre förutsättningar för utlandsfödda kvinnor. Det ledde till att de bildade föreningen ”Starka kvinnor”. En förening som utvecklar sig och lär, för att kunna bli en stark och långsiktig förening. Föreningen är medlemsorganisation i ABF FyrBoDal.

Studiematerial

• ”Kvinnors rättigheter” på lätt svenska
• ”Medborgarboken” (ABF Södra Småland)
• Informationsfilmer om olika yrken som finns på Arbetsförmedlingens hemsida SFI-litteratur
• Foldern ” Från idé till förening” (ABF FyrBoDal som på ett enkelt sätt förklarar hur man startar en förening)

Samarbetspartner

• Globala Studier på Göteborgs Universitet, GADIP Gender and Development in Practice i Göteborg
• Arbetsförmedlingen Trollhättan
• Integrationsforum mot Rasism i Trollhättan

Resurser och finansiering

• Anordnarbidrag från Arbetsförmedlingen

Kontakt

Om du har frågor om metoden, kontakta ABF FyrBoDal.

Länkar

• Women’s Voices: Civil society and immigrant women’s rights https://gadipblog.files.wordpress.com/2018/08/report-womens-voices.pdf
• The Europe we want Feminist approaches, gender, migration and democracy. https://gadipblog.files.wordpress.com/2018/11/theeuropewewant-feministapproaches-migration.pdf
• Women in diaspora: How do they meet and how they approched to society. https://gadipblog.files.wordpress.com/2018/11/women-in-diaspora-how-do-they-meet-and-how-are-they-approached-in-society.pdf
• Collaborativ learning for women’s empowerment https://gadipblog.files.wordpress.com/2019/02/collaborative-learning-for-womens-empowerment.pdf
• gadip.se

ABF Södertälje-Nykvarn matchar nyanlända till föreningslivet. Det blir en väg för att förstå det nya landet, träna språket och lära känna människor som har samma intressen som en själv. Att vara aktiv i en förening är också ett sätt att lära sig demokratiska värderingar.

ABF Södertälje-Nykvarn

Södertälje, Sverige

 

Syfte med metoden

Genom att engagera nyanlända i föreningslivet vill ABF Södertälje-Nykvarn inkludera nyanlända i ett socialt sammanhang. Där får de möjlighet att träna svenska, få förståelse för svensk kultur och kunskap om demokratiska värderingar.

Bakgrund

ABF Södertälje-Nykvarn har under många år arbetat mycket aktivt med att starta och stötta föreningar i Södertälje. Cirka 90 föreningar har startats under ett par decennier. Närmare sjuttio av dem är fortfarande aktiva inom ABF. Utifrån det nära samarbete som ABF har med föreningslivet har man sett den betydande roll som föreningarna kan ha för nyanländas behov av ett sammanhang och möjlighet till integration.

Utifrån den erfarenheten har ABF Södertälje-Nykvarn arbetat med att matcha ihop nyanlända och föreningar i Södertälje.

Beskrivning av metoden

ABF använder ett helhetsgrepp för att främja integration av nyanlända i Södertälje. Det är ett långsiktigt arbetssätt där nyanlända skriver in sig hos ABF. Informationen om att nyanlända kan göra sin integrationsresa med ABF har spridits till föreningar och andra nyckelpersoner. ABF som utvecklingsplattform sprids även muntligen. En kvinna skrev in sin make redan innan han lämnat Syrien.

Deltagarna uppskattar är att det inte finns något tvång att vara med hos ABF eftersom det är en organisation. Till skillnad från myndigheter som många nyanlända kan ha en mycket negativ upplevelse av.

När en nyanländ skrivs in på ABF får man svara på frågor om studier, språk, studievanor, kunskaper och erfarenheter. ABF tar de nyanländas kunskap på allvar. En person som är lärare kan i framtiden börja arbeta som cirkelledare hos ABF och blir då en förebild för nyanlända.

Verksamheten bygger på drop-in, och blivande deltagare behöver därför inte boka en tid. ABFs lokaler ligger mitt i Södertälje vilket gör det enkelt för deltagarna att titta in. Det finns också många studierum som gör det möjligt att ett stort antal studiecirklar kan pågå samtidigt.

När den nyanlända skrivit in sig på ABF så får han/hon:

• gå på studiecirklar i svenska
• information om det svenska samhället på sitt hemspråk
• göra studiebesök
• lyssna till personer som berättar om hur det är att arbeta i Sverige
• gedigen information om föreningslivet.

Sedan matchas deltagaren med en förening som kan vara givande. Ofta är det en förening som drivs av landsmän. I ett senare skede försöker ABF vara en länk för den nyanlände till en förening som är bildad utifrån ett intresse, till exempel musik och teater. Det är för att främja integrationen, där den nyanlände kan träffa människor från Södertälje som delar samma intresse.

Det är viktigt att ha en löpande och regelbunden kontakt med föreningarna. ABF genomför därför ordförande- och studieorganisatörsträffar fyra gånger om året och skickar månadsbrev till alla föreningar.

För att stärka föreningarnas styrelser deltar en medarbetare från ABF som adjungerad på styrelsemöten, för att stärka och kompetensutveckla föreningarna.

För att knyta föreningarnas eldsjälar till ABF så har man skapat ”Föreningsutvecklingslaget”. Det är en grupp med tolv personer som är knutna till verksamheten utifrån sitt engagemang. De kan komma med idéer om vad ABF ska utveckla och engagerar sig sedan i utvecklingsarbetet.

Under året genomför ABF Södertälje-Nykvarn fyra träffar med cirkelledare för att informera om verksamheten och lyssna in cirkelledarnas behov och idéer. Träffarna blir också ett forum där cirkelledare från olika föreningar får möjlighet att utbyta erfarenheter och lära av varandra.

ABF genomför ett antal funktionsutbildningar. Alla föreningar får styrelseutbildning, där bland annat beslutsgång och demokrati ingår. Föreningarna får även introduktion i folkbildning. ABF utbildar även revisorer om hur man gör en revision i just föreningar.

Allt föreningsstärkande arbete som görs är avgörande för att skapa ett stabilt och aktivt föreningsliv där samarbete med ABF är en självklar del.

När det gäller att slussa nyanlända till föreningslivet så handlar det bland annat om att skapa trygghet runt deras engagemang och visa att det i Sverige inte är farligt att vara med i en förening. ABF bjuder in till en träff där man berättar om föreningslivet i Sverige, att det är ett föreningsland. I en förening delar man ett intresse och man får ett socialt nätverk.

Det tar tid att skapa trygghet och tillit. ABF satsar på att skapa geografiska föreningar där olika etniska grupper kan mötas i en förening

Resultat

Matchningen av nyanlända till föreningslivet är ett effektivt och välkomnande sätt att etablera nyanlända i Södertälje samtidigt som samhället får ett mycket aktivt föreningsliv.

Genom matchningen får den nyanlände ett socialt sammanhang och kunskap om samhällets strukturer. För analfabeter finns det alltid någon i en förening som engagerar sig. Det skapas nätverk som minskar isolering.

För att få ett bra resultat är det viktigt att hela tiden ha en dialog med befintliga föreningar och att stötta med kunskap och erfarenhet när deltagare vill starta en förening.

Nyanlända kommer med sina intressen och kunskaper som uppskattas här. Till exempel så har en grupp agronomer startat en förening med stöd av ABF. Föreningens medlemmar gick sedan ut till andra föreningar och informerade om odling och miljö. Det fanns även en läkarpool som besökte föreningar och pratade om hur man tar hand om sin hälsa för att undvika att bli sjuk. Föreningsmedlemmarna fick information på sitt hemspråk vilket var mycket uppskattat. Läkarna fick genom informationsträffarna behålla sin stolthet och sin identitet som läkare.

Det som är primärt för att man ska lyckas med att stärka nyanlända i etableringen är att man bygger förtroenden. Förtroenden skapas när man är öppen.

Erfarenheter

Att matcha nyanlända till föreningslivet är en bra väg att gå när det gäller att etablera nyanlända i Södertälje. Det som kan vara svårt är att möta människor som kommer från en krigszon. Många har trauman med sig. Det är också svårt att möta personer som fått avslag på sin asylansökan och behöver lämna Sverige. ABF Södertälje-Nykvarn underlättar för personer som har fått avslag genom att stärka honom/henne inom ett yrkesområde som efterfrågas i hemlandet.

Studiematerial

Medborgarboken (ABF Södra Småland)

Samarbeten

• MIG nätverket (Migration Integration Gemenskap) – där både formella och informella organisationer som arbetar med asylsökande och nyanlända ingår. Nätverket träffas ett par gången per år.
• Södertälje kommun – En samverkansöverenskommelse stärker samverkan mellan kommunen och ABF Södertälje.

Resurser och finansiering

Statsbidrag, regionbidrag och kommunbidrag samt projektmedel.

Kontakt

Om du har frågor om metoden, kontakta ABF Södertälje-Nykvarn.

Att fiska tillsammans är ett sätt för ortsbor och nyanlända att lära känna varandra i Boden. I samtal om fiske och allemansrätt lär deltagarna känna varandra. Och det nappar i Lule älv!

ABF Norr

Boden, Sverige

 

Syfte med metoden

Genom fiske vill ABF Norr integrera nyanlända i samhället, stärka dem i svenska språket och ge dem kunskap om den unika allemansrätten.

Bakgrund

Initiativet att bjuda in nyanlända att mötas runt fiske kom från en lokal fiskeklubb, Börstingen Sportfiskeklubb i Boden. Klubben har fiskevatten i Lule älv ned mot Bodens kraftstation. Här finns gott om lax och börsting (havsöring).

Fiske är ett stort intresse i Boden. Genom att bjuda in nyanlända att fiska ville klubben tillsammans med ABF i Boden skapa en arena för integration.

Längs älven fiskar många svenskfödda ortsbor. De har ägnat sig åt fiske hela sitt liv. Här träffas man och pratar om saker som händer i samhället och i livet. För nyanlända med intresse för fiske blir möten med ortsbor en möjlighet att träna svenska språket, få kunskap om samhället och skapa nya nätverk.

Beskrivning av metoden

Varje grupp (studiecirkel) med fyra personer får en fiskeguide och en bok om den svenska allemansrätten. ABF Norr köper fiskekort och deltagarna får även låna spön av ABF. Sportfiskeklubben stöttar i samband med fisket vid älven.

Intresset för verksamheten är mycket stort och ABF har maximerat antalet grupper till tjugo stycken per år. Speciellt stort är intresset från personer som kommer från Afghanistan, eftersom deltagarna är vana att fiska med spö sedan tidigare.

Fiske är en åretruntverksamhet. Under vinterhalvåret ägnar sig deltagarna åt pimpelfiske.

Resultat

Genom fisket lärde sig deltagarna mycket om fiske och om svensk kultur. De fick möjlighet att prata med andra sportfiskare och deras familjer och tränade sig på vardagssvenska. De lärde sig också mer om den livsmiljö man lever i. Deltagarna fick förståelse för att klä sig rätt och fick kunskap om hur fiskemetoder förändras under året. Det var en stor upplevelse för afghanska kvinnor att lära sig att göra hål i isen för att sedan pimpla och dra upp en fisk. Lärdomar som skapar förståelse för livet på orten och som är avgörande för att man ska känna sig hemma och välja att bosätta sig på orten.

Erfarenheter

Aktiviteten har varit mycket positiv både för deltagarna, både svenskfödda ortsbor och nyanlända. Det blir möten under lättsamma former utifrån ett gemensamt intresse. Sedan tar det tid för människor från andra kulturer att lära sig hur allemansrätten fungerar. Det är något ABF arbetar kontinuerligt med att informera om.

Studiematerial

En folder om allemansrätten, samt informationsmaterial från Börstingen Sportfiskeklubb.

Samarbeten

Projektet samarbetar med fiskeföreningen Börstingen som är mycket aktiva vid fisket längs älven och när det gäller att berätta om fiske och allemansrätten. De är också en länk mellan nyanlända och etablerade ortsbor.

Resurser och finansiering

Verksamheten finansieras genom ABF Norr och genomförs som en studiecirkel. I studieförbundens rapportering av verksamhet är det arrangemangstyp 2, ”Svenska från dag ett”. Det möjliggör att deltagarna kan träna sig på svenska i en aktivitet som fiske. ABF betalar fiskekorten till deltagarna, 900 kr per kort.

Kontakt

Om du har frågor om metoden, kontakta ABF Norr.

Utlandsfödda kvinnor med låg utbildning får möjlighet att studera. De lär sig svenska och vad som krävs för att kunna få ett arbete. Genom att studera blir de också förebilder för sina barn.

ABF Örebro län

Örebro, Sverige

 

Syfte med metoden

Syftet är att välkomna utlandsfödda kvinnor och stärka dem så att de närmar sig arbetsmarknaden och får en bättre förståelse för det svenska samhället.

Bakgrund

Första initiativet till verksamheten kom från föreningslivet i bostadsområdet Vivalla i Örebro. ABF Örebro län har ett stort kontaktnät där, både bland de boende och inom föreningslivet. Det fanns ett önskemål om att ABF skulle hjälpa kvinnor att starta egna företag, eftersom många kvinnor fastnat i långtidsarbetslöshet. De flesta av dem har bott länge i Sverige, mellan tre och trettio år. Majoriteten har varit här i minst tio år. Önskemålet var ett resurscentrum i bostadsområdet och det blev Trappan resurscenter.

Idén utvecklades till ett treårigt projekt med syfte att stärka kvinnor mot arbetslivet och att välkomna kvinnor från många kulturer. Projektet fick stöd av Europeiska Socialfonden (ESF).

Beskrivning av metoden

Kvinnorna anvisas av Arbetsförmedlingen till Trappan resurscenter, som en aktivitet inom jobb- och utvecklingsgarantin. Många av deltagarna har låg eller ingen utbildning från sina tidigare hemländer.

Deltagarna kommer till projektet löpande under året. I projektet arbetar man i tvåveckorsperioder. Varje period har ett eget tema. När man har samhällskunskap som tema arbetar man innehållsmässigt med gymnasiets kunskapsnivå men med undervisningsmetoder som är på lågstadiets nivå. Anledningen är att deltagarna har svårt att ta till sig långa texter. De blir också undervisade i svenska språket. All undervisning i klassrummet sker på svenska. Undervisningen i svenska leds av en legitimerad lärare i svenska. Kurserna i samhällskunskap leds av projektledaren och två medarbetare, en som talar arabiska och en som talar somaliska.

På Trappan resurscenter genomförs även intensivkurser för analfabeter. Då arbetar man i små grupper och använder en ABC-bok för lågstadiet. Kursen leds av en pensionerad lärare. Deltagarna är i verksamheten från sex månader till ett år. Efter sex månader genomförs en utvärdering tillsammans med Arbetsförmedlingen och deltagaren. Utvecklas deltagaren i verksamheten? Är deltagaren redo att gå ut i arbete? Att gå vidare till Komvux? Fortsätta på Trappan?

Nästan alla som kommer till Trappans resurscenter har misslyckats på SFI. Projektledaren träffar alla deltagare personligen innan de skrivs in på Trappan för att förklara hur resurscentret fungerar, vad ABF kan göra och vad de kan förvänta sig.

När deltagaren börjar på en delkurs så får hon några dagar att känna in sig i verksamheten. Efter de dagarna har man ett individuellt samtal. Varje deltagare har en kontaktperson och ett individuellt samtal en gång i månaden. En viktig del i utbildningen är att skapa förståelse för och kunskap om processen att söka arbete. I temat arbetsmarknad och jobb får deltagarna kunskap om processen att söka arbete, hur man skriver CV och personligt brev. De som behöver får också hjälp att skapa en mejladress.

Det är viktigt att vara tydlig när det gäller processen att få jobb, eftersom många deltagare har en felaktig bild av till exempel Arbetsförmedlingen. En del tror att Arbetsförmedlingen söker jobb åt dem och att de även bestämmer vilka som får jobben. Många förstår inte jobbannonser. Deltagarna får därför kunskap om olika yrken för att veta vad som krävs för att få en anställning.

För att deltagarna ska få så mycket träning som möjligt i att prata svenska så kommer volontärer ett par timmar i veckan. De samtalar med deltagarna på svenska. Volontärerna är bland annat pensionärer, studenter och personer från ABFs studiecirklar. Informationen om projektet mejlades till cirkelledarna som i sin tur spred informationen vidare till sina deltagare. Personer har även kontaktat projektledaren och erbjudit sig att hjälpa till, efter att de har hört att ABF startat Trappan resurscenter. Örebro universitet tog också kontakt med ABF och erbjöd stöd av de studenter som läser till lärare. Projektet har även använt Facebook för att sprida kunskap om projektet.

För att deltagarna ska närma sig arbetsmarknaden får de praktisera hos företag, organisationer och kommunen. Det kan handla om allt från att lära sig hur man tar sig till en arbetsplats till hur man presenterar sig. De har också praktiserat hos arbetsgivare som behöver mer personal och där det kanske kan det vara aktuellt med en anställning. Projektmedarbetarna är mycket aktiva när det gäller att ta kontakt med arbetsgivare. Trappan Resurscenter har cirka hundra företag och organisationer som tar emot praktikanter mer eller mindre frekvent. Kvinnorna i projektet får även träna på Friskis & Svettis för att förbättra sin hälsa och ingå ett sammanhang där man stärker sig fysiskt tillsammans med andra.

Resultat

Sextio personer har varit aktiva i verksamheten. De har fått ett bättre språk och ökat självförtroende. Framför allt har de lärt sig att de kan lära sig saker. När undervisningen utgår ifrån det tempo som passar dem så märker de hur deras inlärningsprocess fungerar. De lär sig det som barn lär sig under låg- och mellanstadiet i svenska skolor. Många av kvinnorna har tidigare gått utbildningar där undervisningen har gått för fort, vilket har skapat en känsla av att man känner sig dum som inget förstår. På Trappans resurscenter känner de en stolthet när de inser att de kan lära sig. Det blir en aha-upplevelse när de knäckt koden till hur de kan lär sig saker.

Deltagarnas stärkta självförtroende och att de ingår i eget sammanhang påverkar även relationerna hemma. De blir förebilder för sina barn. Många hade tidigare inte funderat på att det finns fritidsverksamhet, som gör att man som mamma kan ta sin skola på allvar. Detta visar även barnen vikten av att gå i skolan och att ta den på allvar.

Studiematerial

Inom projektet arbetar man fram eget studiematerial för att det ska passa deltagarnas behov. Det kan vara PowerPoint med bilder eller text och hör-övningar. Man använder även sajter med filmat material som till exempel Utbildningsradion (UR).

Samarbeten

• Arbetsförmedlingen
• Örebro kommun
• Kulturföreningen Afrikas Horn
• Örebrobostäder
• Örebro universitet
• Friskis och Svettis

Trappan resurscenter samarbetar även med ett stort antal organisationer, föreningar, företag samt Örebro kommun när det gäller praktikplatser.

Resurser och finansiering

Medel från Europeiska Socialfonden samt medfinansiering av Arbetsförmedlingen och ABF Örebro län.

Kontakt

Om du har frågor om metoden, kontakta ABF Örebro län.

Genom att knacka dörr sökte ABF FyrBoDal aktivt upp utlandsfödda kvinnor och bjöd in dem till en mötesplats i bostadsområdet. Aktiviteter och samtal blev ett sätt att bryta den isolering som många kvinnor levde i. På mötesplatsen fanns också aktiviteter för kvinnornas barn.

ABF FyrBoDal

Billingsfors, Sverige

 

Syfte med metoden

Aktiviteten syftade till att engagera och stärka utlandsfödda kvinnor som lever isolerade i bostadsområden. Genom att aktivt söka upp kvinnor och bjuda in dem till en lokal mötesplats för enbart kvinnor skapade ABF FyrBoDal en möjlighet för dem att få träffa andra kvinnor. I samtal och aktiviteter arbetade man för att kvinnorna ska vara delaktiga i samhället och bli inspirerade till studier och arbete.

Bakgrund

Idag tillbringar många utlandsfödda kvinnor mycket tid i hemmet när barnen går i skolan och männen går till arbete eller har annan sysselsättning. De ingår inte i ett socialt sammanhang.

I den situationen kan det vara svårt att motivera sig till att söka kontakt med andra och att ta steg mot studier eller arbete. För att stärka utlandsfödda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden så avsatte staten pengar till verksamheter som stärker dessa kvinnor. Pengarna fördelas via Folkbildningsrådet till studieförbunden i Sverige. På så sätt får ABF medel för den verksamhet de genomför.

ABF FyrBoDal har i ett tidigare projekt varit aktiva i bostadsområdet Baståsen i Billingsfors, ett bostadsområde som präglas av sociala problem som missbruk och psykisk ohälsa. Det projektet syftade till att utveckla utemiljön i bostadsområdet. Det byggde på att engagera de boende för en positiv utveckling av området. ABF hade därmed varit synliga i området en längre tid och var en positiv kraft i området. Utifrån den erfarenheten, och utifrån att det bor många nyanlända i området, så valde ABF att fokusera på utlandsfödda kvinnor på Baståsen.

Beskrivning av metoden

ABF timanställde två kvinnor i projektet. En av dem med svensk bakgrund och den andra med libanesisk bakgrund. Deras uppdrag var att söka kontakt med utlandsfödda kvinnor och bjuda in dem till träffar på en lokal mötesplats i Baståsen. Tillsammans med ABFs verksamhetssamordnare i Billingsfors planerade de verksamheten.

En person som varit aktiv i det tidigare projektet var med i inledningen av satsningen. Hon var en person som de flesta boende kände igen och hade förtroende för. En annan viktig faktor för att nå kvinnorna var att en av uppsökarna pratade arabiska, ett språk som många av de boende i området talar.

Man gjorde en affisch med information om aktiviteten och välkomnande kvinnorna till en mötesplats i bostadsområdet. De båda uppsökarna knackade också dörr och bjöd in kvinnor till inspirationsträffar. Man planerade att ha både förmiddags- och eftermiddagsträffar, men eftersom många kvinnor gick på SFI så kom man i dialog med kvinnorna överens om att träffas på måndagskvällar.

Under de första träffarna handlade det framför allt om att bygga förtroende för varandra i gruppen. Tillsammans med kvinnorna bestämde man vilka aktiviteter man skulle satsa på. Det var bland annat stickning, svenskastudier, information om hur vården fungerar i Sverige, hur skolan fungerar och återvinning. Det var också mycket prat och diskussioner om livsmedel. Vilka förutsättningar vi har i Sverige jämfört med de länder som kvinnorna kommer ifrån. Kvinnorna fick även information om praktikplatser av kommunens integrationssamordnare.

Många av kvinnorna hade svårt att komma till mötesplatsen eftersom de inte hade någon som passade barnen. Därför skapade man även aktiviteter för mindre barn. Utifrån barnaktiviteterna, som var väldigt attraktiva, så tog även barnen med sig sina mammor till mötesplatsen.

Resultat

Kvinnorna fick ett sammanhang och träffade andra kvinnor i bostadsområdet. De kunde prata om sina liv och få förståelse från andra kvinnor i samma situation. De fick en egen arena att utvecklas på, där de växte både som individer och som grupp.

De kompetenshöjande aktiviteterna stärkte kvinnorna både när det gäller självförtroende och kompetens inom samhällsfrågor och det svenska språket. Det var aktiviteter som underlättade deras väg mot studier och arbete. 

Erfarenheter

En mötesplats för kvinnor i ett bostadsområde med många nyanlända stärkte och inspirerade de kvinnor som kom till mötesplatsen. Det vore önskvärt att en mötesplats för kvinnor var permanent och hade öppet minst två gånger i veckan. Där skulle kunna finnas symaskiner så kvinnorna kan ägna sig åt praktiska saker samtidigt som de kan prata om vardagliga frågor. Det som var viktigt med mötesplatsen var att barnen hade egen verksamhet i lokalerna. Det gjorde att både kvinnorna och barnen var motiverade att komma.

Ledare med språkkunskap, inom till exempel arabiska eller somaliska, är en tillgång för den här typen av verksamhet. Även om man eftersträvar att prata svenska på mötesplatsen, finns det mycket som behöver förklaras på deltagarnas modersmål.

Ett problem på mötesplatsen var att kvinnorna lätt slöt sig till personer som pratade samma språk som de själva. Man måste aktivt arbeta för att kvinnorna ska mötas över språkbarriärerna.

Det är viktigt att man i inledningen av projektet pratar ihop sig om hur man ska driva verksamheten. Gör gärna en swot-analys som kan underlätta när problem dyker upp. En arbetsgrupp med representanter från till exempel föreningar, deltagare och anställda i projektet kan vara ett bra arbetssätt för att genomföra den här typen av aktiviteter.

Studiematerial

Inom projektet så användes framför allt olika sajter för att få kunskap om olika områden.

Samarbeten

Fritidskontoret i Bengtsfors kommun bidrog med lokal.

Resurser och finansiering

Insatsen finansierades av statliga medel som förmedlas till studieförbunden via Folkbildningsrådet.

Kontakt

Om du har frågor om metoden, kontakta ABF FyrBoDal.

Nära Bodens centrum odlar ortsbor, nyanlända och asylsökande tillsammans. I trädgårdslandet växer afrikanska grödor och inhemska svenska. Målet är att på sikt starta ett socialt kooperativ som levererar ekologisk odlade produkter till skolor och äldrevård.

ABF Norr

Boden, Sverige

 

Syftet med metoden

Syftet är att utveckla en metod där odling för husbehov är en plattform för utvecklingsinsatser. Det ska bidra till att öka deltagarnas egenmakt och även att deras självförsörjningsgrad ökar på sikt.

ABF Norr vill med metoden skapa en positiv utveckling när det gäller integration av utrikes födda. Man vill skapa en hållbar lösning som kan spridas i övriga Sverige – hållbar integration, på riktigt. Målet är att i förlängningen starta ett socialt företag.

Bakgrund

Genom en dialog mellan en verksamhetsledare på ABF Norr och en kontakt på företaget Nordmark utvecklades och förverkligades idén med stadsnära odling på Nordmarks marker. Odlingsmarkerna på sex hektar ligger nära Bodens centrum. Verksamheten har drivits och utvecklats under tre säsonger. Nu drivs ett utvecklingsprojekt i samarbete med kommunen och Länsstyrelsen för att undersöka möjligheterna att starta ett kooperativ som kan leverera ekologiskt och socialt odlade produkter till bland annat skolor och äldrevården.

Beskrivning av metoden

I odlingsverksamheten deltar ortsbor, nyanlända och asylsökande. ABF sprider information via sina nätverk och föreningar om att intresserade kan få odla i Gammelbyn. De deltagare som redan är aktiva och odlar berättar om verksamheten och rekryterar på så sätt fler odlare.

Alla trädgårdsredskap, verktyg och andra hjälpmedel får användas av alla som odlar. Det man själv odlar får man skörda och ta tillvara.

På odlingen har några deltagare som varit mycket aktiva utsetts till ledare. De har egna nycklar för att ha tillgång till förråd med verktyg och annat materiel som används.

Odlingsgrupperna ser olika ut. Vissa består av enbart män, andra av enbart kvinnor. Ett antal grupper har bestått av både män och kvinnor. Det har även funnits grupper där en hel familj har samarbetat för att producera grödor. Varje grupp (studiecirkel) får informationsmaterial om odlingarna och vilka förhållningsregler som gäller.

Deltagarna får kunskap genom gemensamma studiecirklar och individuellt utifrån egna behov. Bland annat så kommer en trädgårdskonsulent från Länsstyrelsen och håller studiecirklar i odling för ledare och andra nyckelpersoner.

ABF strävar efter att i största möjliga mån kommunicera med deltagarna på svenska, för att stärka dem när det gäller att prata vardagssvenska.

Genom odlingarna arbetar ABF för att skapa möten mellan deltagarna som kommer från ett stort antal kulturer. Det är inte bara integration i det svenska samhället som aktiviteterna syftar till, utan även möten mellan alla de kulturer som odlar på området.

I studiecirklarna har ABF även fokus på utvecklingen av ett socialt företag, som kan främja individers utveckling och försörjning. Samtidigt skulle det sociala företaget fylla Bodens kommuns mål att servera närodlad och ekologisk mat.

Resultat

Det är ett stort intresse för odlingarna. Både nyanlända och ortsbor söker sig till projektet.

Deltagarna i odlingarna har samarbetat mycket bra över kulturella gränser för att gemensamt producera en odlingsprodukt. Frön från länder i Afrika har varvats med traditionella svenska grödor. Olika metoder från olika länder har mötts i odlingarna och människors erfarenheter och vilja att odla har skapat ett spännande odlingslandskap.

Nyckelpersoner har utkristalliserat sig under projektets gång. De är mycket viktiga för att odlingarna ska fungera och vara den gröna utvecklingsplattform för både ortsbor och nyanlända som de är menade att vara.

Erfarenheter

Det är en mycket positiv verksamhet som har utvecklats till en aktiv mötesplats. Den har goda förutsättningar att utvecklas till ett kooperativ.

Utifrån erfarenheter i det dagliga arbetet så ser ABF vikten av att skapa en gemensam och tydlig infrastruktur/organisation i odlingsverksamheten så att alla deltagare ser sitt ansvar. Alla måste se sin roll och ansvara för att sköta odlingsmarken och byggnader med mera.

Det som fungerade mindre bra under året var vädret, en viktig förutsättning för odling. Grundvattnet låg högt och det blev en sen snösmältning. Detta gjorde att odlingarna kom igång en månad senare än planerat.

Studiematerial

YouTube och deltagarnas kunskaper är grunden för studiecirklarna. Många deltagare hade sedan tidigare mycket stor kunskap om odling.

Samarbeten

• Nordmark AB bidrar med mark samt hjälp att plöja de åkrar som brukas i odlingarna.
• Bodens kommun och ABF har en löpande dialog om utveckling av verksamheten.
• Länsstyrelsen och ABF har en löpande dialog om utveckling av verksamheten. En trädgårdskonsulent stöttar med råd i odlingarna och genomför utbildningar.
• Eritreanska föreningen är mycket aktiv i utvecklingen av odlingarna.

Resurser och finansiering

• Bodens kommun har beviljat ett bidrag på 100 000 kronor och Länsstyrelsen ett på 100 000 kronor. De syftar till att ABF ska titta på förutsättningar för att utveckla ett socialt företag, om det finns en kommersiell grund för det.
• All verksamhet genomförs inom olika folkbildningsarrangemang.
• Cirkelledarna får ledarlöner.

Kontakt

Om du har frågor om metoden, kontakta ABF Norr.

Sången blev ett verktyg för att lära sig svenska. I integrationskören möttes människor kring ett gemensamt intresse. Körens framträdanden blev en sporre!

ABF Östergötland

Norrköping, Sverige

 

Syfte med metoden

Integrationskören syftade till att stärka nyanlända genom att lära sig svenska. Genom kören ville ABF Östergötland också skapa glädje och minska stress och oro, genom att de nyanlända kunde fokusera på en aktivitet som de tyckte var rolig.

Bakgrund

Norrköping tog emot många asylsökande hösten 2015 och våren 2016 när många människor sökte sig till Sverige. Den stora mängden asylsökande gjorde att Norrköpings kommun startade en integrationsfond. Där kunde det civila samhället söka pengar för att genomföra olika projekt för att främja integration.

ABF Östergötland sökte och fick medel från fonden och startade därefter flera aktiviteter. Som till exempel matlagning, syslöjd, träslöjd, dans, gitarr, piano, trumma/rytm, målning, föräldracirklar och en integrationskör. ABF ville ge alla en chans att utifrån hans eller hennes intresse påskynda integrationen och öka välbefinnandet.

Kören startades eftersom många nyanlända var musikaliska och tyckte om att sjunga. Integrationskören blev därför en lämplig aktivitet utifrån deras musikintresse, önskan att träffa svenskar och att få praktisera den svenska de lärde sig på ABFs svenskacirklar. Ledarna för ABFs studiecirklar i svenska såg positivt på aktiviteten. De hade uppmärksammat att många nyanlända hade svårt för uttal med långa och korta vokaler.

Deltagarna betalade inget för att vara med i kören. Ledaren arvoderades med medel från Norrköpings kommuns integrationsfond och ABF.

Beskrivning av metoden

ABFs verksamhetsledare, som också deltog i kören, spred information om Integrationskören både muntligt och via sociala medier. Både nyanlända och svenskar blev inbjudna till en första träff våren 2016. Det fanns inga krav på att deltagarna skulle kunna sjunga, utan alla som ville vara med i kören var välkomna.

Kören träffades en gång i veckan för att repetera svenska sånger som ledaren valt utifrån vad hon tänkte skulle passa gruppen. Varje träff började med att de lyssnade på sångerna som ledaren tagit fram. Efter det gick man igenom sångernas betydelse och hur orden uttalades. Inför varje träff fick deltagarna i uppgift att lyssna på låtar på Spotify eller YouTube till nästa träff. Ofta när man träffade deltagare i andra sammanhang så kunde man höra hur de nynnade eller lyssnade på låtar som kören sjungit.

Kören hade ett stadigt antal på femton personer. Några började och några slutade under projektets gång. Hälften hade svensk bakgrund.

Flera av de nyanlända hade en bakgrund som trumslagare av diverse rytminstrument, vilket resulterade i nya tolkningar av de svenska sångerna.

Efter någon månad genomförde kören sin första konsert. Det var mycket spännande för deltagarna. Under de två och ett halvt år som kören var verksam uppträdde den inför publik vid 35 tillfällen. Framförallt i Norrköping men även runt om i Östergötland. Varje termin avslutades med ett restaurangbesök som finansierades av de arvoden kören fått vid några av sina uppträdanden.

Resultat

Närvaron var mycket hög vid körövningarna. Deltagarnas förmåga att uttrycka sig på svenska blev bättre och ABF fick en nära kontakt med många av deltagarna. Det var en familjär stämning i gruppen och glädjen bland deltagarna var märkbar. De många framträdandena stärkte gruppen. Hade gruppen bara övat så hade det troligen varit mindre framgångsrikt. Spänningen att stå på scen tillsammans där alla gjorde sitt allra bästa stärkte gemenskapen. Även om det inte var en professionell kör så ville kören visa att den var bra!

Deltagarna i kören blev stärkta av projektet. De utvecklades och fick ökat självförtroende. Givetvis skedde det också i samband med andra aktiviteter som de deltog i parallellt, så som svenskacirklar på ABF och språkcaféer. ABF samarbetar med exempelvis ”Equal Rights For Integration” och ”Ett Norrköping För Alla”.

Integrationskören utökade också deltagarnas nätverk. Flera av deltagarna är nu aktiva i andra körer i Norrköping och några har även anlitats för att uppträda i olika sammanhang, som till exempel Utomhusbio och Kulturafton. I dessa sammanhang sjunger de tidigare deltagarna i ABFs Integrationskör även på sitt modersmål och spelar instrument från sin kultur. På så sätt sprids de nyanländas kultur och musik.

Erfarenheter

Kören har visat att man genom annan aktivitet, än rena svenskacirklar, stärker både det svenska språket och ökar välbefinnandet hos deltagarna. Integrationskören har också ökat förståelsen mellan nyanlända och svenskar, både för de som varit med i kören och för alla dem som varit på körens konserter.

Studiematerial

• Röda sångboken och diverse andra musikböcker
• YouTube
• Spotify

Samarbeten

• Norrköpings kommun
• PRO
• Hageby i samverkan
• Svenska kyrkan med flera organisationer

Resurser och finansiering

Integrationskören finansierades av Norrköpings kommuns integrationsfond och ABF Östergötland. Det täckte körledarens arvode för två timmar i veckan under två och ett halvt år samt materialkostnader för sångböcker, pärmar m.m.

Kontakt

Om du har frågor om metoden, kontakta ABF Östergötland.

Genom att kombinera språkinlärning och yrkeskunskap kommer sju av tio deltagare ut på praktik, utbildning eller får arbete efter en kurs på 60 veckor. Det bidrar till nyanländas integration i det belgiska samhället.

EVA bxl och deras samarbetspartner CBE Brusselleer

Bryssel, Belgien

 

Syfte med metoden

”Alfa near work” är ett integrerat program som ska leda till arbete eller yrkesutbildning för nyanlända. Genom metoden vill man korta vägen till arbetsmarknaden.

Bakgrund

EVA bxl är en organisation som arbetar lokalt för att utveckla en solidaritetsbaserad ekonomi. Fokus ligger på mångfald och genus. De driver verksamheten enbart med projektstöd. I Bryssel har de ett stort antal samarbetspartner. En av dem är CBE Brusselleer, ett språkcenter som utbildar vuxna i nederländska. ”Alfa near work” är ett projekt och en metod som CBE Brusselleer genomför i samarbete med organisationen MAKS vzw.

EVA bxl driver utveckling av sociala kooperativ i Bryssel. Verksamheten knoppas sedan av och kooperativet blir självgående. Bland annat har de startat kooperativ inom kaféverksamhet och förskola. EVA bxl har ett brett samarbete med många organisationer i Bryssel, för att kunna skapa verksamhet som stärker utsatta grupper.

Belgien har två officiella språk, franska och nederländska. Belgien är uppdelat utifrån de två språkområdena. Det gör att det är viktigt för nyanlända att få utbildning i det språk och den kultur som råder i det område där man planerar att bosätta sig.

CBE Brusselleer driver ett centrum för vuxenutbildning i Bryssel. De lär ut nederländska i sin undervisning. Genom projektet ”Alfa ner work” vill de utveckla en metod som gör det möjligt för deltagarna att snabbare komma in på arbetsmarknaden och därmed kunna försörja sig själv. Metoden innebär att man stärker deltagarna parallellt i språk och yrkeskunskap. Tidigare började man med språkundervisning och först efter ett par år påbörjades dialogen om arbete.

Beskrivning av metoden

Utbildningen är 60 veckor och kärnan är språkinlärning. Den intensifieras genom att deltagarna från dag ett också får yrkesrådgivning. Det får de genom MAKS, som är en samarbetspartner i projektet.

Deltagarna i projektet har låg läskunnighet. Många är analfabeter medan några är delvis skrivkunniga. Bland deltagarna finns både de som talar nederländska och de som ännu inte talar nederländska.

För att få delta i projektet måste man vara motiverad och vilja arbeta aktivt för att få ett arbete. Till att börja med får deltagaren göra ett test. I det tittar man på hans eller hennes kognitiva förmågor, vilket är viktigt för att kunna stärka deltagaren på bästa sätt.

Utbildningen är gratis. Den är behovsfokuserad och möjliggör för deltagaren att ha sin egen inlärningsrytm. Grupperna är små (6–15 deltagare). Deltagarna får utbildning i nederländska, datorkunskap och matematik samtidigt som de också får yrkesrådgivning.

Kärnan i utbildningen är att förbättra läskunnigheten. Att kunna hantera språk, siffor, data och informations- och kommunikationsteknik utgör en grund för att kunna ta in, bearbeta och använda information. Läs- och skrivkunnighet är en förutsättning för att kunna agera självständigt, delta i samhället och utveckla sin personlighet.

Deltagarna får löpande individuell uppföljning av sina studier. Lärare och coacher har ett nära samarbete inom projektet, för att följa deltagarnas utveckling.

Projektets aktiviteter:

• Upptäcka arbetsmarknaden
• Talanger och kvaliteter – digitala berättelser
• Presentation
• Digitalt CV
• Besök på yrkesinriktat träningscenter
• Jobbsök

Utmaningar för eleverna:

• Förbättra självkänslan och självförtroendet
• Öka kunskapen om det samhälle de ska leva i
• Öka möjligheterna till sysselsättning
• Öka deltagandet i sociokulturella aktiviteter
• Skapa nätverk

Efter att deltagarna gått åtta veckor genomför man en workshop. Syftet är att se var deltagarna befinner sig på vägen mot ett arbete. Efter ytterligare några månader gör deltagarna var sin digital berättelse (digital storytelling). I den berättar de om sig själva, sin historia och sin framtid. Vad gjorde han eller hon i sitt hemland? Vad har han eller hon för erfarenheter? Vad tycker han eller hon om att göra?

I den digitala berättelsen kan det exempelvis komma fram att en deltagare tycker om att organisera. Det blir en utgångspunkt för deltagaren, att omsätta den förmågan till en färdighet som kan ge ett arbete. Digitalt berättande är ett effektivt sätt att arbeta och utgör ett kreativt avbrott. När berättelserna är färdiga bjuder man in andra klasser att ta del av dem. Då lär sig deltagarna att presentera sig och sin berättelse.

En viktig del i utbildningen är att deltagarna kommer till ett yrkesutbildningscenter. Där får man hjälp att bli stärkt i sitt intresse och får kunskap om vilka möjligheter det finns på arbetsmarknaden. Det är viktigt att deltagarna får kunskap om de jobb som finns i Belgien och vad som krävs för att kunna arbeta inom ett visst yrke.

Deltagarna får träna sig i hur man gör en arbetsintervju. Då används Whats up. Det är ett bra verktyg för att stärka sig när det gäller att kommunicera.

Kombinationen av språkträning och yrkesträning är mycket effektiv. Deltagarna använder sina språkkunskaper direkt i ett sammanhang som främjar deras möjlighet att ta plats på arbetsmarknaden.

I utbildningen lyfter man också fram vikten av att arbeta som volontär. Genom det får man kunskap och ett kontaktnät. Man lär sig mycket om samhället och om olika yrken.

Det finns deltagare som har tankar om yrken som inte är realistiska, åtminstone inte i ett kortare perspektiv. Då gäller det att visa på realistiska möjligheter, samtidigt som man värnar om deltagarens lust att etablera sig på arbetsmarknaden.

Resultat

Metoden har ett fantastiskt resultat. Sju av tio deltagare har fått praktik, kommit in på yrkesutbildning eller fått arbete efter sextio veckor.

Erfarenheter

Att arbeta parallellt med språk- och yrkesrådgivning/yrkesträning har gett stor effekt. Det är ett aktivt sätt att arbeta, där deltagaren ser målet tidigt i utbildningen: nämligen att få ett arbete. Samarbetet mellan lärare, coacher och andra är viktigt för att kunna stärka deltagaren på bästa sätt. Täta avstämningar med deltagarna och parallella kurser har skapat en effektiv och aktiv utbildningsplattform.

Av stor vikt för metoden är att deltagarna har fått ekonomiskt stöd från arbetsförmedlingen för sina resor och kostnader för förskola. ”Alfa near work” är godkänt av arbetsförmedlingen som ett träningsprogram.

Deltagarnas möjlighet att utvecklas i sin egen takt har gjort att de vuxit utifrån sina förutsättningar. Deras självförtroende, självkänsla och kompetenser har stärkts.

Samarbeten

”Alfa near work” har ett mycket omfattande nätverk av ett åttiotal organisationer. Till exempel arbetsförmedlingar, mottagningscentraler för nyanlända, nederländskt språkhus, vuxenutbildningscentra, allaktivitetshus, förskola, grundskola och fängelser med mera.

Resurser och finansiering

• Projektmedel från arbetsförmedlingen
• Regionmedel

Kontakt

Om du har frågor om metoden, kontakta EVA.

I Helsingfors och Tammerfors arbetar finska ABF med kamratstödjande grupper. De ger nyanlända möjlighet att lära sig finska, söka jobb eller att söka till en yrkesutbildning. Verksamheten genomförs tillsammans med vuxenutbildningscenter och universitet.

Työväen Sivistysliittoo, TSL/Workers Educational Association, WEA

Helsingfors och Tammerfors, Finland

 

Syfte med metoden

Syftet är att intensifiera jobbsökande, stärka deltagarnas finskakunskaper och kunskaper om det finländska arbetslivet. Projektet syftar även till att ge deltagaren möjlighet att se sina färdigheter och ambitioner och att uppmuntra dem att söka arbete eller söka till en yrkesutbildning

Bakgrund

Enligt finländsk statistik är graden av sysselsättning för invandrade kvinnor endast fyrtio procent. Av kvinnor med finländsk härkomst är den sjuttio procent. Arbetsförmedlingen i Finland arbetar för närvarande under hårt tryck. En arbetsförmedlare ska stötta över fyrahundra kunder. Det innebär att arbetsförmedlaren har väldigt lite tid för att intervjua de arbetssökande för att få information om deras färdigheter och ambitioner.

Bristen på individuell vägledning drabbar framför allt lågutbildade personer med invandrarbakgrund – och bland dem särskilt kvinnor. ”Catch up with work” har fokus på att stötta långtidsarbetslösa invandrare som behöver extra stöd på sin väg mot sysselsättning. De stödgrupper som satts samman i projektet hjälper dem att bedöma sina färdigheter, få mer information om det finländska arbetslivet, jobbsökande och att hitta en anställning eller vidareutbildning.

Målgruppen är långtidsarbetslösa invandrare som bor i Tammerfors och Helsingforsområdet och som varit i Finland i mer än tre år. Aktiviteterna vänder sig framför allt till kvinnor, eftersom arbetslösheten är högre bland kvinnor och de har ett större behov av stöd för att hitta sin väg in i arbetslivet, men män är också välkomna.

Beskrivning av metoden

Grupperna är kamratgrupper, där deltagarna får både information och kamratstöd från handledarna och från varandra. En grupp där man möts som jämlikar och lär sig tillsammans. Alla deltagare intervjuas i förväg så att man i projektet får information om varje deltagares behov och situation. Handledarna skräddarsyr innehållet i gruppverksamheten utifrån deltagarnas behov. Deltagarna har också möjlighet att få en personlig mentor för individuell rådgivning.

Grupphandledare, med invandrarbakgrund, blir utbildade för att leda kamratgrupper. Fokus för grupperna är arbetslivet. Grupphandledarna får en open badge efter utbildningen, och ytterligare en när de har praktisk erfarenhet av att leda en kamratgrupp. Att få en open badge gör grupphandledarnas färdigheter synliga. Det stärker dem att se sig själva som kunniga på det finländska arbetslivet, arbetskulturen och arbetssökande i grupperna.

En grupp träffas åtta gånger, alltid på samma plats. Ibland gästar experter grupperna, till exempel när det gäller självstudier av finska språket eller kontakt med arbetsgivare.

I grupperna lär sig deltagarna om:

• det finländska arbetslivet
• kulturen på arbetsplatser
• hur man söker jobb
• hur en anställningsintervju går till
• rättigheter och skyldigheter som arbetstagare
• vad fackföreningar gör
• hur man studerar finska på egen hand
• hur man lär sig yrkesspecifika ord och uttryck.

Deltagarna fyller i utvärderingsformulär vid första och sista träffen. I formulären reflekterar de över vad de redan har för kunskaper och vad gruppen har för behov för att komma vidare. Handledaren för kamratgruppen skriver en logg om varje gruppmöte med information om inlärningsprocessen, resultaten och deltagarnas behov. Uppgifterna används vid planeringen av mötesinnehåll och teman.

De pedagogiska metoderna i kamratgrupperna syftar till att stärka och aktivera deltagarna. Deltagarna har möjlighet att rösta på de teman de vill ta upp i gruppen. Målet är att skapa en jämlik miljö där gruppledare och deltagare är lika mycket värda och där varje deltagare kan lära sig något värdefullt av de andra.

Studiematerial

Studiematerialet som används i grupperna har skräddarsytts för att passa grupperna. Materialen kommer, tillsammans med en guidebok för ”Catch up with work”, att publiceras i januari 2020.

Resultat

Deltagarnas läranderesultat har värderats utifrån fem frågor i ett inledande och ett avslutande utvärderingsformulär, som deltagarna fyller i.

Frågorna besvarades enligt skalan 1-5, där 1 = mycket dålig och 5 = mycket bra.

1. Hur väl tror du att du kan söka jobb?
2. Hur väl tror du att du kan skriva en jobbansökan på finska?
3. Hur väl tror du att du kan delta i en anställningsintervju på finska?
4. Hur väl tror du att du är medveten om olika yrken och arbetsuppgifter i Finland?
5. Hur väl förstår du rättigheterna i det finländska arbetslivet?

 

Baserat på återkoppling från deltagarna vill man lära sig:

• om det finländska arbetslivet
• om det finländska utbildningssystemet
• hur man hittar jobb (särskilt on-line)
• om fackföreningar
• ordförråd för arbetslivet
• hur man interagerar i arbetslivet
• arbetskultur, vad som är lämpligt att diskutera
• finska språket
• hur man gör en anställningsintervju.

I den kommande rapporten om ”Catch up with work” presenteras resultatet från den enkät som genomförts med deltagarna. Där kommer man att kunna se hur många av deltagarna som fått anställning eller kommit in på en utbildning och vilken betydelse det har haft att de deltog i en kamratgrupp. En del deltagare har exempelvis insett att de behöver stärka sina finskakunskaper innan de kan ta nästa steg mot arbetslivet.

Samarbeten

Projektets huvudkoordinator är TSL. De samarbetar med Silta-Valmennus Association, Tampereen aikuiskoulutuskeskus TAKK (Tammerfors vuxenutbildningscentrum), Helsingin aikuisopisto (Institutet för vuxenutbildning i Helsingfors) och Tammerfors universitet.

Resurser och finansiering

Projektet finansieras av Europeiska Socialfonden (ESF) och har även finansiering från JHL, fackförbundet för offentlig- och välfärdssektor.

Erfarenheter

Det har varit mycket nyttigt att lära känna målgruppens behov för att kunna ta steget in i det finländska arbetslivet, de särskilda krav som finns och viljan som deltagarna har att utvecklas.

De personer som deltagit en kort period i en utbildning, som har begränsade språkkunskaper och som levt tätt med bara sina familjer, har av många skäl en mycket lång väg att gå innan de kan få en sysselsättning. Ändå har man funnit att de genom kamratgrupperna kan få information om sina rättigheter och möjligheter, så att de kan närma sig arbetslivet. Gruppdeltagarna och handledarna gav dem idéer och egenmakt – som är några av de viktigaste byggstenarna i denna process.

Länkar

www.otetyohon.fi

https://www.emetransnational.net/emeproject/partners/tyovaen-sivistysliitto-tsl-worker-s/

https://emetransnational.blogspot.com/2019/08/peer-support-method-helps-immigrants-to_23.html

https://openbadgefactory.com/ https://www.youtube.com/watch?v=pB_2cR02fj4&t=31s

https://youtu.be/YB3NfnQkZQU

Kontakt

Om du har frågor om metoden, kontakta TSL.